Fastan slut

Eller jag hade egentligen nån dag kvar.
På grund av en utdragen tand i vänster överkäke, så skulle jag helst leva på flytande föda i 3 dagar enligt en läkare för att undvika infektion.
Det gick bra, tills jag (naturligtvis) inte fick med mig allt från Coop på onsdagskvällen, dagen innan torsdag morgon, då jag 07:30 skulle ha ätit havremustvälling.
Skitförbannad (på grund av fastan) slängde jag i mig smörgåsar och tänkte att nu får doktorn säga vad hon vill, nu bryter jag fastan! Sen stack jag ner med bussen till stan och åt kinesisk buffé med veg. förrätt, varmrätt med stark biff i sås, kyckling, massor av ris (enligt läkaren kunde de fastna i såret efter tanden, även om jag tuggade med högra käften- men i så fall måste riset väl klämmas ner, i så fall av vad? Nederkäkens tänder kan ju inte komma åt när det är en glugg...)
Och sen apelsin och ananas till efterrätt. Inga problem, inget fastnade. Jag mådde förstås lite konstigt, nästan lite illa. Jag såg också en väldigt vacker färg som rörde mig väldigt djupt.
Det glittrade i blågrönt, med en dragning åt skogsgrönt. Någon hade det på huvudet, glittrade som en kalott av spandex. Alternativmedicinare brukar associera färgen till Thymus och dess funktioner. Färgen var så vacker att jag blev djupt rörd. Jag fick tårar i ögonen. Jag som har haft så mycket problem med immunförsvaret. Tårögd gick jag därifrån. Låtom dem tro att jag tagit för mycket piri piri...
Samma färg såg jag igen på en Guinness Rekordbok i en bokhandel. Kände nästan för att köpa boken bara för färgen! Jag hade dessutom sett personen med det blågröna huvudet ett par dagar tidigare...
Sen blev jag lite trött av maten och tog bussen till ett konditori och drack massor av kaffe och deras sötaste bakelse. Istället för att vara trött blev jag frusen. Metabolik verkar lika invecklat som elektronik.
När jag kom hem hade målarna blivit klara med vardagsrummet, fast de hade fuskat trots att jag sagt till.